Jag har idag förfrusit de enda av mina kroppsdelar som var värda att betrakta - mina prinskorvsformade tår. Det var i morse när jag stod och väntade på bussen som det hände; det var då mina små prinskorvar gav upp. Bussen var 25 minuter försenad. 25 minuter, det är nästan en hel halvtimme. Fem minuter till och jag hade förvandlats till isglass. Jag avskyr isglass! Det gnisslar så otäckt när man biter i dem. Iiiiihhhh!!!
Det ryktades att bussen hade frusit fast någonstans och att det var därför det tog tid. Eller nåt. Så himla tragiskt. Jag hörde inte busschaufförens hela förklaring till kvinnan framför mig, mitt huvud var liksom "mumifierat" av mössor och halsdukar.
Det värsta av allt: det är ingens fel! Det finns ingen syndabock! (Ja jo, vädret då men säger jag det högt så blir jag förmodligen ganska hatad.) Mina prinskorvar är numera obefintliga och jag har ingen att skylla på. Inte ens mig själv, för jag hade faktiskt varma vinterskor/kängor/stövlar på mig. Så himla tragiskt.
Ja, vilka problem man har...
Men hörni?
FY FAN VA KALLT DET ÄR!
2 kommentarer:
Tur att inte jag var ute med min prinskorv. L-G
Haha!! Ja det var minsann! Kan ju vara rätt bra att ha den =D ;)
Skicka en kommentar