Feel-good-moments

Hon: Ja, just det! Du jobbar ju på biblioteket och det var ju du som fixade den där boken och ett nytt lånekort till mig.
Jag: Eh ja jo jag jobbar där och ja just det, det var den boken ja (...nej, jag minns inte vilken bok det var... Men ändå)
Hon: Jo, men jag vet, jag tänkte ändå: hon var så trevlig!

Jävlar vad det VÄRMDE! Egentligen borde man ha med sig ett litet anteckningsblock hela tiden och så fort någon säger något positivt till en så skulle man skriva ner det. När man har dåliga dagar kan man då ta fram det lilla blocket och påminna sig om de där fina orden någon sagt till en. Det är så skrämmande lätt att endast ta till sig elaka kommentarer, otrevligt bemötande osv och ännu värre; man glömmer bort det positiva. Jag gör det. Glömmer bort det positiva.

Häromdagen tex, när jag bad busschauffören att få fylla på mitt tomma busskort fick jag till svar att jag skulle vända mig till resecentrum. Lite generat frågade jag om det var så att man inte längre kunde fylla på sitt kort på bussen. Jag såg hur han bet ihop käkarna innan han svarade: Jo, men jag är så stressad... varpå han stängde dörrarna bakom mig och började köra ilsket, ni vet så där ilsket att man hamnar längst bak i bussen med en väldig fart... Jag slapp betala förvisso, men jag blev faktiskt ledsen.

Jag blev faktiskt ledsen.

I mitt mail-konto har jag skapat en mapp som jag döpt till Feel-good-mail där jag sparar på alla mail som får mig att må bra. Ibland, när självkänslan är som bortblåst, brukar jag öppna den där mappen och läsa alla fina mail som tex kan vara en skön kommentar från FB eller en gammal (!) kärleksförklaring. Så kommer den där känslan krypande tillbaka; ni vet den där sköna, varma, kittlande känslan som säger att "Fan, jag kanske inte är så dum i alla fall?"

Idag behöver jag inte öppna den mappen. Och det känns skönt, för jag fick en fin komplimang idag.

....ska höra om hon kan tänka sig att maila mig det hon sa...

Over and out, kära blogg och älskade läsare!

Jag lever!

Det kliar i fingrarna, jag bara måste lite lite! Bloggen, jag saknar dig ju. JUH! Galen vecka; en sådan där vecka där vardagen styr lite för mycket: jobb, jobb, jobb och jobb, betala räkningar, vattna blommorna, handla mat, laga mat, tvätta, borsta tänderna... Lite sång hit och mycket sång dit, fast det är ju såklart roligt och energigivande på många sätt. Men ändå. Jag är trött och sliten. Längtar efter sol, värme och vita sandstränder.

Och nu är maten färdig, ropar timern... Ledsen, gotta run!

Kramen

Always look on the bright side...

Speciellt så här innan löning och med en tjock plånbok fylld av ENDAST värdelösa kvitton, så måste jag erkänna att det är förbannat tråkigt när toalett- OCH hushållspapper är slut... Extra tråkigt är det när man som jag just idag - just idag - varit galet kissnödig hela tiden. (Hört att det är bra att dricka mycket vatten för att kroppen bland annat ska kunna driva ut slaggprodukter... Vaffan skulle jag tillämpa den vetskapen just idag då?!) Extralarge tråkigt är det när man redan sitter på stolen, gör vad man ska och mitt i så inser man detta faktum. Tur att jag bara varit kissnödig. HAHAHAHA! *nynnar Always look on the bright side...*

Men nu ska vi inte deppa för det; jag har några guldiga finservetter på lager som säkert funkar fint. *Always look on the bright side...* Vet ni, en gång för längesedan - verkligen längesedan - snodde jag en toarulle från en biografs kundtoalett... Jag säger inte vilken biograf, men jag vill att ni ska veta att jag såg till att det fanns extrarullar på lager så att inte nästa besökare skulle "stå" där utan papper.

Så. Nu var det sagt. Där fick ni en naken sanning om mig. Please don't hate me! Nu när jag har lättat mitt hjärta...

...så vet jag inte riktigt vad jag ska säga. Trevlig helg?

Mmm, så får det bli! Trevlig helg på er!

Dagens guldkorn

En dag går verkligen fort. Jag har ägnat större delen av dagen åt att finna lämpliga låtar som skulle kunna passa trion, vilken fått äran att få sjunga på ett dop inom kort. Det har gått väldigt bra; jag är mer än nöjd över mitt tålmodiga sökande och begrundande av texter. Och hur gött är inte det då?! Att vara nöjd med sig själv emellanåt.

Det finns väldigt fina sånger out there, men det var en jag fastnade speciellt för. Kärlek vid första lyssningen. Den är skriven av Linn Maria Wågberg; en talang som jag i ärlighetens namn inte kände till eller hört något om tidigare. Det kanske man borde?! Nu gör jag ju det i alla fall! Om det är någon annan som inte känner till henne eller låten nedan så lyssna vettja!


(Originalversionen är enligt min mening ännu bättre men jag tyckte den här med den lilla foten var söt ju...)

Wild and Crazy!

Jag har nu tagit ett fruktansvärt stort steg i mitt liv - ändrat bloggdesignen. Har velat fram och tillbaka länge nu. Beslutsångestladdat. Ni vet, ungefär som när man rensar bland sina kläder eller andra saker man hamstrat på sig under åren - behålla eller inte behålla, kan ju vara bra att ha en vacker dag... Men vackra dagar vet man aldrig när de dyker upp. Det är här och nu och nu jag vill ha mer färg i mitt liv. Mer glada färger. That's it!

Så jag bara gjorde det. Wohoo! Det känns som när man är i Liseberg och åker i Balders svindlande nedförsbacke. Hisnande men härligt! Eller vi kanske kan säga Berg- och dalbanan istället, jag känner mig mindre döende i den...

Nog för att jag är lite tveksam till min färgkombination... Funkar den? Fast å andra sidan, det gör inget om det inte skulle göra det. Det får gärna vara lite galet!

I'd rather be wild and crazy
than pure and lazy

...vet inte om grammatiken var rätt där men nu skiter vi i det! Det kändes bra att rimma lite på engelska bara sådär. Som sagt: det får gärna vara lite galet.

Ja nämen, AMEN då!

Till värmen vill vi resa

Med en fet kopp kaffe i näven och Dire Straits i högtalarna laddar jag inför att ta dagen med storm! Idag ska systeryster och jag ner till Fritidsresor och förhoppningsvis göra slag i sak - mot varmare nejder! ...i sommar förvisso men ändå. Oooh va det ska solas! Jag är så trött på att vara en blekfis all the time så F-N om det regnar! Sist jag hade en gudomligt vacker solbränna var för snart exakt tio år sedan. Resan med underbara C till Korfu; mmm still remember! Fast jag vet inte om jag längre kan bli brun dock... De senaste åren har jag blivit mest röd...

Det där var väldigt jobbigt att erkänna faktiskt.

....

Kontrollerade precis mitt pass och insåg att giltighetstiden snart går ut. Sådant kan få mig att bli deprimerad. Men inte nu. Inte idag. Jag tänker bekämpa alla deprimerande faktorer såsom damm, snö, bristen på vinstlotter och långa tånaglar genom att ignorera dem helt enkelt. Tack vare dagens yoga kan jag motstå sådana dåliga energier - ut med det onda, in med det goda och ...ignorera.

Japp, så får det bli!
Ha en bra dag!

Baksmälla???

Man, oh man! Vaknade jag upp med världens baksmälla idag eller vad? Utan att ha druckit en endaste droppe alkohol måste jag medge att det är skickligt gjort... Bortsett från en tidig rask långpromenad har jag i stort sett befunnit mig i horisontellt läge hela dagen. Först för en timme sedan var det precis som om livet beslutade sig för att återvända och ruska tag i mig ordentligt; jag for upp och dansade loss till Madonna och Joe Cocker.

Igår fick jag nöjet att njuta av klassisk musik då stadens traditionella Nyårskonsert ägde rum. Visserligen insöp jag de ljuvliga tonerna, från (förvisso) bland annat Champagnegaloppen, men bortsett från det kan jag inte påstå att min baksmälla var särskilt befogad eller ens rättvis, men hey! vad vet jag om livet?

Men så har vi ju också vädret, som verkar genomgå någon slags obehaglig förändring. Det är möjligt att det påverkar. Eller så är jag bara sugen på choklad - det här med avvänjning är fan inte lätt.

Nu måste jag rusa (till köket för att ta hand om en gigantisk disk, det finns inga ursäkter längre... papperstallrikarna börjar också ta slut...)

Kramp!

Visste ni det att kramp är smittsamt? Det är sant, jag har i stort sett vetenskapliga bevis på detta. Ofta (minst en gång i veckan) vaknar jag av att A ligger och våndar sig i vulgära smärtor då hans vader krampar sig, vilket resulterar i att jag får vansinnig kramp i magen av gapskratt. Ni förstår, jag lider av en sjukdom som kallas för skadeglädje. Det är inget jag på något sätt är stolt över, men det är så det är...

Så inatt vaknade jag av mitt eget skrik då min alldeles egna vad krampade sig och tårna kryllade sig som könshår. PAIN! Jag vände mig mot A i hopp om att få lite tröst men fann honom in even greater pain, då han kämpade mot en krampande vad han också! I hela denna absurda situation kom jag på hur absurd denna situation var och åter igen gjorde min sjukdom sig påmind. Det var längesedan jag skrattade så hjärtligt och innerligt....

Men hur som helst; kramp är alltså, på ett eller annat sätt, smittsamt.

Nu ska jag ägna mig åt nyttiga saker såsom ignorera kolaburken i skafferiet och helnötschokladen i kylskåpet samt tänka på hur jävligt ostbågar i själva verket luktar.

Over and out!

Nya kapitel

Så var då 2010 över och nya kapitel tar vid. Jag undrar så vad 2011 har att erbjuda mig och ifall det kommer att överträffa 2010? Jag har stora planer och på så vis också mycket att jobba med - många kapitel att skriva. Jag har på känn att flertalet av dem kommer att vara ganska lyckliga men de kommer att "kryddas" med en del smärtsamma sidor också förmodar jag. Men det hör väl livet till? Peaks and valleys.

För den som undrar så har jag alltså inte uttalat några nyårslöften - jag har planer. Det här med att lova nyttigt hit och lova träning dit funkar inte för mig. Jag tror det är bättre med planer. Vi får se. Men det är väl ingen, mer än du själv möjligtvis, som tvingar dig att ha något av det? Sant. Men det är nyttigt med lite ambitioner.

Hur som helst. Mitt 2011 ska i alla fall bli lite mer Jävlar Anamma! How's that for an ambition?

Vad gäller dig, kära blogg, så är du definitivt inkluderad i årets planer. 'Cause you make me feel good baby! Jag kan inte prata med dig om allt men ändå - du är en fin vän. Allt det andra lämnar jag åt Dagboken, som för övrigt inte får veta allt ändå (herregud, tänk om någon hittar gömstället liksom!). Dock måste jag nog göra något åt din design, för det händer att jag blir deprimerad när jag ser på dig... Men det är lugnt, jag är experimentera-med-designen-sugen och har dessutom kontakter ;)

Men nu tänker jag sysselsätta mig med att päsa i soffan framför en go film, för vet ni vad? Jag är ledig imorgon! Wohoo! Sovmorgon!

God Fortsättning och kramen på er!