Kärlek på jobbet...

Det är inte var dag man får en liten lapp med vackra ord i handen av besökare. (...tja, inte i vanliga fall heller då... men ändå...) När han bad mig läsa den svarade jag lite panikartat: "Well, I'm kinda busy right now so I'll read it later". Detta grundat på hans något generade blick och mina slutsatser om att lappen förmodligen inte var särskilt arbetsrelaterad. Meaning senare prioritering.

...så jag skyndade mig utom synhåll och läste den lilla lappen. Den inleddes med: "Hi, I'm beginning to like you"... Nästa sida (för det var två sidor) hade han hunnit bli galet förälskad i mig: "I fell in love with you really truly madly deeply. Please don't break my heart."

Holy shit! Nu tycker jag att det blev jobbigt, för jag trodde ju att jag hade varit tillräckligt tydlig med mina icke ömsesidiga känslor förra veckan:

Han: "Do you have an email-adress or MSN or something like that?"
Jag: "No, absolutely nothing like that..."

Det tycker i alla fall jag är jävligt tydligt! Det fattar väl vem som helst att man inte är intresserad om man uttrycker sig så? ELLER?!?! Helavetess! Någonstans i mitt inre har jag förvisso haft en liten deal med mig själv som gått ut på att jag nog tänker gifta mig med mannen som uttalar en kärleksförklaring av detta passionerade slag.

Men en sådan deal är ju precis lika hopplös som nyårslöften - det har ju till och med jag börjat inse. Jag måste dock medge att jag till en början blev ganska smickrad (jag är ju inte mer än människa liksom). Nu är jag mest förbannad. Komma här och komma. Han känner ju inte ens mig. "I want to have serious love friendshiprelationship with you." My ass! Jag undrar om han skulle skriva samma lapp om han kände till alla mina mörka sidor? Undrar tex hur sexigt han skulle tycka att mitt fjäderpillande är? Mmm, just det! Inte särskilt va?!

Jag har planer på att ta med mig min sönderpillade fjäderkudde till jobbet och nästa gång han kommer ska jag utan ett ord överlämna den till honom. Vore det för brutalt? Tror ni att mitt budskap går fram??