"Planerat" är väl i och för sig till att överdriva. Mina planer var att vara ledig och att sola mig fruktansvärt brun. Förstnämnda plan gick väldigt bra medan sistnämnda mindre bra. Tydligen hade det varit galet mycket sol hela veckan även där och det bådade ju gott, tyckte jag. Så jag åkte ju dit redan på fredagskvällen i syftet att spendera varje vaken lördagsminut i da sun.
Mmm, eller hur. Jag tror inte det har regnat så mycket sammanlagt detta år som det gjorde igår... suck. Det åskade och blixtrade infernaliskt också. Ungarna som bodde i husvagnen bredvid var ute och spelade badminton. Eller nåt. Galningar.
Hur som helst! Min kära mor och jag tog i alla fall tillfället i akt och passade på att åka in till staden och kolla läget - utan några som helst shoppingsförväntningar. Det är rätt lustigt, för när man inte har några förväntningar eller något man vet att man behöver; då hittar man hur mycket som helst. Och då blir det nästan så att man känner (plånboks-)lättnad när man inte kan ha kläderna man valt ut.
Jag/mamma: Hur ser det ut?
Jag/mamma: Nja...
Jag/mamma: Åh, va skönt! Då behöver jag inte köpa den...
Men jag hittade något som jag blev kär i vid första ögonkastet. Det är ju inte ofta det händer, men när det händer så är jag övertygad om att man inte ska tveka! Eller hur? Framför allt inte när det är realisation (som A säger och jag retar ihjäl mig på det. Kan man inte bara säga 'rea'?).
Vissa tänker kanske 'tantig'. Jag tänker 'retro' och då känns det helt plötsligt lite modernt. Vilken paradox!
Det är nåt med mig och väskor. Det säger de flesta. Fast i mina ögon är jag inte så väskfetischistisk som jag blir anklagad för... Nu var det faktiskt flera månader sedan jag köpte min senaste väska. Jag måste erkänna dock: jag älskar lukten av nya väskor. Så, nu var det sagt och med det sagt så säger jag hej hopp!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar