Rosa är en bra färg...

Nyvaken. Sovit en ljuvlig stund på soffan. GUTT! Varit nere i tvättstugan och satt igång två maskiner. Kaffepaus stundar. Jag förstår inte varför vissa människor klagar över att deras kaffebryggare låter... Det är bland det bästa ljud jag vet - kaffebryggare som låter, puttrar. Jag får myskänslor och fylls av förväntan. Sant!

Jag smakar gammal lök i munnen. Usch... Har ändå sköljt med Flux och donat med tandtråd så det gnisslade i tänderna. Fast nä... Det har jag inte alls gjort. Vem försöker jag lura? Men jag borde. Det är mycket man borde men så är det också söndag. En lubbe-dag där ledorden för mig är säckigt, osminkat, odoftat (bortsett från löken då).

Trots min lubbighet begav jag mig till OnOff på förmiddagen och kände lite på mobilen jag vill ha. Det är sådana här tillfällen - när man är lubbig - som man ALLTID träffar på någon snygging man känner. Men idag hade jag tur! Det ska man ha det också ibland. Däremot drabbades jag av en fruktansvärd beslutsångest. Just nu befinner vi ju oss mitt i en iPhone-era och den mobil jag tittat ut var definitivt ingen iPhone. Men den var rosa... Jag var tvungen att ringa och höra vad min syster hade att säga om saken (osjälvständig som jag är).

Jag: Ska du köpa en iPhone eller?.
M: Jag vet inte, har inte bestämt mig. Vadå?
Jag: Jo, jag har hittat en "vanlig" mobil som jag står och tittar på.
M: Är den bra då?
Jag: Ehm, ja. Den är rosa.
M: ... Vill du prata med J?
Jag: Ja! Han kan sånt!

J: Är den bra då?
Jag: Ehm, ja. Det är en sån där mobil som man skjuter upp. Och så är den rosa.
J: ...jaha...


Jag gillar den. För ett tag sedan hade jag kanske inte uppmärksammat den. Men nu gör jag det.