Midsommar and all that...

Ja, då var midsommarn över i år igen. Ain't that just nasty? Dags att börja tänka på julklappar... Jag firade denna högtidsdag traditionsenligt med goa vänner nere i vackra Skåne. Go mat, för mycket mat, hyfsad sol, lite för mycket blåst för min smak, sand, sådär skönt sega promenader, sång, lots of water. Mmm, du läste rätt! Under denna egentliga suparhelg (som jag ju vet det är för många) drack jag endast vatten. Den enda alkoholhaltiga dryck jag smuttade i mig var champagne med anledning av att ett par hade gift sig i hemlighet (vilket nu blev officiellt då). Så för min del nubbades det då rakt inte. Duktigt va? Men lugn, det har sin naturliga förklaring. Varje gång jag svalde kändes som att jag svalde taggtråd och jag konstaterade att nubbar, vin och dylikt enbart skulle riva ännu mer. Dessutom tror jag inte feber i berusat tillstånd är särskilt najs. Så nä! Det fick va...

Nu så här i efterhand, när jag kan se lite nyktert på det hela, ångrar jag mig lite. Lite sprit hade kanske tatt dö på basseluskerna som bosatt sig i min stackars hals... Jaja, lätt att vara efterklok...

Det var rätt intressant, för stället vi bodde på delades med ett stort gäng dövstumma. Det var galet fascinerande att se dem kommunicera med varandra! Och det bästa av allt, vi störde inte varandra.

Nåväl. Det låg ett bärnstensmuseum i närheten och det tände jag på! De hade såna där häftiga stenar som han hade i Jurassic Park - ni vet den där käppen med bärnstensknoppen med myggan i! Hur ballt som helst! Jag kände starkt för att köpa en sådan, avancera min kreativitet och skapa en T-Rex eller en långhals. Jag menar, jag har ju filmen. Det är ju bara till att kolla hur de gjorde. Väl? Hur svårt kan det va?

Men det blev en bärnsten utan mygga i istället. Jag fastnade för två halsband och jag velade länge och åter igen länge innan jag kunde bestämma mig. Det slutade med att hela sällskapet gathered around me och gav mig smakråd. Beslutsångest är inte att leka med. Det slutade på riktigt med att jag valde det som alla andra tyckte att jag inte skulle ha. Det var ganska skönt att gå emot strömmen för en gång skull - det fick mig att växa.


Min kådadroppe

Tja. Även om jag nu är helt förkylningsmatt av att ha bloggat känner jag mig ändå lite mer läkt i själen. Najs ändå. Nu ska jag ägna mig åt ytterligare förfriskningsgöromål, dvs bädda ner mig i soffan och låta sömnen ta mig i sitt grepp. Kanske skulle en nubbe hostmedicin sitta fint också. Gutt.


Tänk att en träbänk kan yttra så kloka ord...
Jag ska definitivt efterleva detta en stund although jag lägger mig ned...